Det första ”mässbordet”
och personen jag intervjuade var Frida Ottersgård. Hennes ursprungliga tanke
var att hon ville skriva en novell som skulle vara uppbyggd av ett flertal
kortsagor. Hon ville att dessa korta sagor skulle vara fristående men med
gemensamma komponenter för att knyta samman dem alla. Hon ville blanda olika
stilar såsom allt från cliffhangers till dikter eller krönikor. För att knyta
dem samman funderade Frida på om de skulle ha en gemensam karaktär eller om
alla kortsagor kanske skulle handla om varsin känsla eller genre. Från början
tänkte Frida även skriva mycket om det ”Amerikanska livet”.
I slutändan valde
Frida att novellen skulle handla om en karaktär och att det var hennes liv man
skulle få uppleva genom hennes ögon. Den första stora förändringen från hennes
ursprungside var att hon bestämde sig för att skriva i dagboksform då det
kändes enklast. Under jullovet så åkte Frida på en resa till Sydafrika. Innan hon
åkte visste hon att hon ville ha med influenser av landet men det var först där
borta, och efteråt, som hon insåg hur mycket fattigdomen verkligen påverkade
henne. När hon var hemma igen i Sverige valde hon att dela upp boken i två delar
där det Sydafrikanska livet skulle ta lika mycket plats som det Amerikanska.
Frida skrev den första halvan av boken om en tjej som blev adopterad från Sydafrika
och den andra delen om hur hennes liv kunnat se ut om hon inte blivit adopterad.
För att få berättelsen med verklighetstrogen skrev hon om riktiga platser och
händelser.
För att få ihop
nog för de akademiska målen med projektet så valde Frida att undersöka publishing.
Dock började hon att undersöka så pass mycket om Sydafrika så att hon själv
tyckte att det borde räcka för den akademiska delen. Dock stötte hon på lite
problem när hon väldigt sent under projektet fick veta att hon faktiskt behövde
inkludera publishing. Frida satsade allt under två veckors tid och fick
tillslut ihop en guide om publishing och vad man ska vara beredd på när man
vill/har blivit accepterad av ett bokförlag.
Hennes process har
varit lite ojämn då hon inte gjorde så mycket under höstterminen för att hon
inte kunde bestämma sig helt för vad hon ville jobba med. Hon kom igång
ordentligt först efter sin resa under jullovet där hon fick mest inspiration. När
hon väl kom igång så började skrivandet att flyta på. Under veckorna efter
projektperioden jobbade Frida på för fullt för att hinna med både novellen men
även guiden om publishing. Hon skrev mycket på sin blogg och pratade en del med
Jeanette Clayton om just publishing.
Frida hade gärna
velat komma igång tidigare från början med hela projektet och novellen men är i
slutänden nöjd även om det fanns vissa grejer hon gärna ändrat/förbättrat. Till
exempel hade hon gärna velat hinna skriva mer och längre än det hon nu hann
med.
Den andra intervjun jag gjorde var med Alice Paues (som har
jobbat med Anabelle Lancelot). Hennes
ursprungliga tanke var att skapa en sorts akademisk uppsats fast det skulle
göras i formatet av en hemsida. Den skulle försöka hålla samma standard som en
akademisk uppsats sett till källhänvisning och akademiskt språk. Hemsidan skulle
handla om/innehålla de fyra olika produktionsstadierna i filmskapande och på
ett enkelt sätt förklara för en olärd publik hur man gör en film. Alice ville balansera
innehållet mellan att vara för generell till allt för detaljrik för att så
många som möjligt ska förstå, d.v.s. inte gå in allt för långt på till exempel
olika teknikaliteter. Deras mål var att ha intervjuer med folk från branschen
för att få en ordentlig insikt i den världen och inte bara söka om information
på nätet.
När projektet nu
är slut är deras hemsida och slutprodukt väldigt lik deras ursprungliga idé. De
problem de stötte på var bland annat att det var svårt att arrangera intervjuer,
svårt att nå dessa personer. Dock fick de till en intervju vilket dem var nöjda
med. De fick även lära sig att det inte är fyra produktionsstadier i
filmskapande utan faktiskt fem, så de skrev om alla dessa på hemsidan. Det här upptäckte
dem ganska sent, men det var inte svårt att ändra på för det var inga fel i deras
fakta utan bara att de behövde dela upp delarna annorlunda än vad de gjort.
Alice har haft en
bra process som har varit relativt effektiv. De började med att leta många
akademiska källor och olika böcker om ämnet. Sedan jobbade de med att hitta
just rätt information för sitt projekt och organisera detta på det viset de
ville ha det. De källhänvisade under tidens gång och intervjun skedde på sidan
om då den varit relativt självständig från arbetet. Efter projektets slut var
de nöjda med sin källhänvisning och källkritik. De är även nöjda med det
slutgiltiga utseendet av hemsidan och med all text men hade gärna velat ha fler
intervjuer med någon som jobbar/jobbat på en riktig filmproduktion. Skulle även
gärna lägga till lite fler bilder på hemsidan om hur allt går till.
Om jag ska
jämföra dessa två olika projekt med mitt eget om projekt bröstcancer så finns
det både likheter och olikheter. Om man ser till slutprodukterna så är det
Fridas projekt som ändrat sig mest under tidens gång. Hennes slutprodukt var en
novell (precis som hon tänkt från början) men den fick sig ett helt nytt
upplägg med endast två olika delar istället för flera olika korta sagoberättelser.
Det som var skillnaden mellan min ursprungliga idé och min slutprodukt var att
den presenterades i skriven form (liten faktabok) istället för den muntliga
versionen (presentation vid Kulturcafét) som jag tänkt mig från början. Förutom
några små saker så var Alice slutprodukt den hon tänkt sig från starten med en
akademiskt skriven hemsida om hur processen av en filmproduktion ser ut.
Om man ser till
själva processen och hela projekt tiden så var jag redan klar med hälften av
mitt projekt innan jullovet då jag redan sålt klart mina Rosa Band, vilket var
hälften av mitt projekt. Det här var väldigt skönt för mig medan till exempel
Frida först kom igång med starten av sitt projekt efter jullovet. Hon blev
väldigt stressad över det här och det var något hon gärna ändrat och gjort
annorlunda.
Vi alla tre har
haft ett akademiskt syfte genom all fakta vi har sökt och använt oss av. Frida om
Sydafrika och publishing, Alice om hur man skapar en film och jag om bröstcancer.
Där var vi väldigt lika och vi alla har kämpat hårt med just dessa delar även
fast våra ämnen skiljer sig mycket åt. Jag var dock den enda som inte
egentligen ville ändra på nästan någonting av mitt projekt då allting gått
väldigt väl med intervjuer och läkare jag har träffat. Frida och Alice hade
lite mer problem med dessa och har båda uttryckt att de finns saker de gärna
gjort annorlunda eller ändrat på med sina projekt.
